Linje 13 nittionittioåtta

Soffan är silvertejpad men drömmen kommer att hålla

Follen är ljummen, femma meto i strumpan.

Bromsar blixtrar i mörker och hjärtat bultar mot bröstet

Köp inte vad vi tycker, vi och våra fula vanor

Fuck dig och dina pengar, Svenne. Vi är ej till salu.

Refräng:

Så halv, så svart, så vitt.

Men åhh så fri

Så hal, så ful, så grann

Men åhh så sann

Fåglar kvittrar folk är på väg till jobbet

Hopp står skrivet i väggen men blickar stannar vid golvet

Fula normer föder hårda batonger

i är inte från ghettot med reppar ändå betongen

Farbror staten barnen är ej till salu

Ta tillbaka reklamen, för staden är vår för dagen

Refräng.

Den här staden är död, låt oss måla den röd

Låt oss måla den blå, det får bli vad det blir

På en öde perrong står en kub i betong

Ingen ser vad det står men den sägs vara fin

Vi blir trampade på men vi fortsätter gå

Ingen vet vad det är men vi bär våra ärr

Den här staden är död, låt oss måla den röd

Låt oss måla den blå. Vi är bättre än grå.