man kanske inte överlever en till vinter. nej du, det vet jag att man inte gör. det är kallt. på alla sätt. det är kallt ute, mina tår fryser till is och allt jag vill är att han ska ligga där och värma lite. jag vill säga fjorton ord, och sen andas ut och låtsas som ingenting. "jag gillar dig. alldeles, alldeles sådär förjävla massor. du är det finaste jag vet". men det blir ju inte av. inte nu, inte då. förhoppningsvis sen. men när? och hur? och varför? what's the point? "du har inget att förlora", sötnos. jag har allt att förlora.