1. när JJ, Cook och Karen dansar till "can't get you out of my head", säsong 4 2. när Chris blir utlåst och får gå naken till skolan, säsong 1 3. när Anwar räknar upp Hugh Grant filmer under sexakten, säsong 2
1. "I smile a lot, and people smile back. It'c congtagious, like a lovely sort of gonnorhea" - Chris Miles. 2. "Michelle would never, ever fuck a horse" - Sid Jenkins 3. "Sidney, are you gonna tell me what's going on? It's like a fucking episode of the O.C in here" - Chris Miles
jag är i total hysteri kring att det bara är åtta dagar kvar till harry potter. jag gör sådant som att designa hogwartskappor och harry potter t-shirts och idag skrev jag ned alla spells and charms som finns i böckerna i hopp om att en dag lära mig alla. jag älskar att sitta mot min harry potter dörr och vika fåglar som jag sedan slänger och låtsas att varje är hedwig som dog medan jag spelar det här bandet på högsta volym. det går inte riktigt att beskriva min glädje just nu.
när jag gick i ettan så berättade min lärare att hon tyckte att som skolavslut varje vecka skulle hon läsa en bok för oss. "vilket bok, fröken?" undrade vi i total eufori. "jag ska läsa harry potter". fröken berättade om hur hon upptäckt harry potter när hon och hennes engelska man besökt london. hon hade köpt boken, läst den och älskat varje sida, så hon tyckte att det vore så fint att få berätta vidare. hon sa att varje fredag skulle vi läsa i fyrtio minuter och under tiden skulle vi rita det hon skrev som sysselsättning. och så började historien. långhalsade petunia, valrossliknande dudley och mustaschprydde tjockisen vernon blev mina hatobjekt och jag dyrkade hagrid som berättade för elvaårige harry att han var en trollkarl. när sidorna om familjen weasley kom blev jag helt till mig och min kärlek växte på något sätt. jag minns även att fröken uttalade hermiones namn som "HÄR-MI-ONE" eftersom filmen ännu inte släppts och hon inte förstod något egentligen. jag fick panik när vi läste om den tvåhövdade mannen och allt jag ritade i min bok var orangehåriga pojkar och quidditch. harry potter blev mitt liv och jag önskade mig alla böcker och filmen när den släpptes.snart, inom ett halvår, är allt slut. vad lever jag för då?
ps.idag uppdaterade jag min flickr för första gången någonsin med ovanstående bild. det känns som att jag förtjänar en stjärna i kanten.
“I came running after you! I begged you to come back!” “I know,” said Ron, “Hermione, I’m sorry, I’m really –“ “Oh, you’re sorry!” She laughed, a high-pitched, out-of-control sound; Ron looked at Harry for help, but Harry merely grimaced his helplessness. “You come back after weeks – weeks – and you think it’s all going to be all right if you just say sorry?” “Well, what else can I say?” Ron shouted, and Harry was glad that Ron was fighting back. “Oh, I don’t know!” yelled Hermione with awful sarcasm. “Rack your brains, Ron, that should only take a couple of seconds –“
av någon konstig anledning så ställde alla mina harry potter kamrater in och jag hamnade på bio med matilda och hennes kompis pölen (som jag aldrig någonsin träffat). vi såg harry potter. biosalongen var tänd hela tiden och efter filmen vågade ingen säga att den egentligen sög för det var ju harry potter. efteråt så mötte vi islänningen och hans syster. askur tog matilda till fånga och dödade henne medan jag och askurs lillasyster rymde hem till mig med pölen där vi blev attackerade av dödsätare som egentligen var askur. sedan kom malfoy och vi kidnappade honom och han smet och vi fick straff av polisen för att vi inte lyckats hålla kvar honom.
note to self: läs inte harry potter innan du lägger dig.
idag på engelskan så skulle vår lärare gå ut ur klassrummet och under tiden så skulle man skriva saker man kopplade till ordet "love" på whiteboard-tavlan. jag skrev harry potter och var glad för resten av dagen.
HUR MAN VET ATT MAN ÖVERKONSUMERAR HARRY POTTER: du vaknar upp med ett leende på läpparna. varför? du drömde att du stod i din egna skola och upplevde en dag som redan vart, fast på ditt egna sätt. hur? det var dagen för olympiska spelen. reglerna hade ändras, alla killar i vår klass skulle springa mot alla andra samhälls-pojkar. men våra var snyggast. varför? de hade tröjor med harry potter på sig. förutom två, de hade med draco malfoy. då slog en harrytröja dem. I love my class even when I dream.
kan inte riktigt släppa att jag i torsdags stod och hoppade till "små grodorna" i rågsved och att harry and the potters var bandet som spelade låten. åh.
idag var det harry and the potters konsert. åkte till stan, träffade amanda, fixade burger king mat, åkte tunnelbana, åt, åkte tillbaka till stan, kissade, tillbaka till rågsved, köa, köa, köa, "jesus kommer återvända idag!!!!", köa, in, köa, proper use of a rubber duck, HARRY AND THE POTTERS. det var den absolut bästa konserten jag någonsin vart på, och här är några bidragande faktorer:
1. början på deras spelning var i mitten av "dansgolvet". hela publiken runt. vi hade en triwizard tournament 2. jävla drag när de väl kom upp på scen. aldrig skrikit så högt det var så fintfintfint 3. halva konserten var mest ljud såsom "mjau", "AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH", "hell yeah!", "AAAOOOOO" och andra random awesome ljudeffekter som varulvar, ugglor och glada stockholmare kan åstakomma 4. hela publiken fick gå upp på scen och dansa 5. all allsång. hopp. dans. skrik 6. han tog på mig, två gånger! och så ramlade han fan in i mig lite på slutet 7. "hagrid är rolig att krama, hagrid är full av kärlek, men fastna inte i hagrids skägg AAAAAAAAAAH 8. en pojke från skolan filmade en smått trött elin och amanda efter med svetten rinnandes 9. "kolla mina muskler!!!!!" 10. asså. harry and the potters.
och lite såhär såg det ut (observera att bandet är engelskt!)
